This is me now

jag är själv hemma, daniel kommer inte förens imorgon. Jag spelar skit hög musik att jag knappt hör mina tankar, jag vill gå ut på stan. Det är kallt, äcklig snö som håller på att smälta. Jag vill ha minus och fin snö.
Jag blev förvånad över mig själv häromdan. Jag plattade mitt hår för en gångs skull. Många påpekade detta och herrn i huset tycker det skulle ske oftare än en gång på två månader. Jag var en spegelfreak hela kvällen, jag satt och fixade med håret, kastade med håret som en jagvetintevad. Det var en rolig upplevelse dock hittade jag en kostnad, jag behöver klippa mig.

Det är inte samma sak att spegla sig med uppsatt hår märkte jag nyss när jag skulle duscha. Jag ser alltid likadan ut, varje dag, 30 av 30 dagar i månaden. Jag är en tråkig människa, usch. Jag har världens fall på mitt hår och jag avskyr det! Alltid gjort och kommer nog alltid göra. Jag försökte göra det fint när vi skulle åka till göteborg men det slutade med en tofs, på samma ställe som vanligt.
Jag iaktog även min kropp i spegeln förut, den har förändrats. Den har muskler, skrämmande. Armar, ben, rumpa det enda stället som behöver en liten fix är magen. Inte för att den är stor, men den finns. Så jag får nog fixa min boll så jag kan ligga här och rulla runt på den.
När förra månadens lön rullade in unnade jag mig själv två par jeans, riktigt jeans som kostar en slant men håller i en evighet. Jag surar över detta, jag har köpt en längd på de ena som är lagom som jag är, men inte med klack. Vad tänkte jag med ? De andra är baggy så jag kan inte ha klack för det ser skumt ut. Jag är korkad!
Jag kom i alla fall fram till att jag är rätt nöjd med min kropp. Jag har mina kärlekshandtag, dock är de hårda så det är inte "fläsk", men dom är där. Det är svårt att vänja sig men det går visst ändå! Jag borde även inse min egen styrka när jag har det arbetet jag har, det går nog rätt ont när jag slår på skoj ?

Den största lyckan kommer ifrån dig själv..

jag tycker inte om min mor's tangentbord. Har aldrig gjort och kommer nog aldrig göra. Men jag tänker för mycket för att gå och lägga mig. Huvudet snurrar allt för mycket och jag skulle egentligen åkt hem, till mitt hem. Men han somnade när vi messade och det kändes inte roligt att åka hem då. Det är inte roligt att vara osams och det är verkligen inte skönt att sova på ett annat ställe än sitt eget. Men ibland kanske det behövs ? Ibland kanske man måste lufta ordentligt ?
Jag saknar min mamma, vi går alltid varandra på nerverna och har alltid gjort. Men att prata med henne i telefon idag var så avkopplande. Jag kan berätta allt för min mamma!
Jag saknar mina systrar och även skitungarna. Jag saknar min familj något oerhört!
´Men nu är det snart jul och då kommer de hem allihop!

Nu ska jag läsa en seriebok min mamma fick av mig Elvis - ingen dag utan ångest, duscha och längta efter att få sova i min egna säng medans jag grisar i min mammas!

Det är rätt när man inte ser en framtid utan varandra..

Jag är på fötter igen, någolunda i alla fall. Den tråkigaste dagen på den här veckan, antingen får man vara så dålig att man inte kan röra sig, eller frisk nog att jobba. Inte i mitten som jag är idag. Jag orkar fixa lite, sen vila och så fixa lite till. Jag har i alla fall fått röjt en del.
Ser fram emot att sätta upp hyllor när Daniel kommer hem sen, så de vanliga böckerna kan ge plats åt kokböcker i köket.
Imorgon ska jag äntligen få jobba lite, det jobbigaste är att jag har tidig vecka men det skall nog gå och dra sig upp imorgon bitti. Mina kollegor jobbar natt ikväll för att få in alla julsaker, jätte bra för mig som inte är julig att jobba i en affär där den ska in fort som fan.
Enda anledningen till att jag vill ha jul i år är för att mina syskon och framför allt syskonbarn kommer hem till Sverige. (okej jag erkänner att det skall bli mysigt att fira jul med Daniel också)

Nu har jag fått min break så nu skall här städas igen.

jag skulle vara duktig och städa vårat hem, jag blev sämre igen och har knappt rest mig sen jag skrev senast.
Jag har fått hyllor i mitt sovrum och fått hem en sambo, som gått och lagt sig. Jag är inte ett dugg trött, ligger mest här och filurar. Borde gå och lägga mig även om jag inte är trött, så jag kanske piggnar till lite imorgon.

jag behöver min sambos famn och sömn nu, natti.

Ibland kan det vara lättare att vara ensam tillsammans med någon...

Jag har börjat bli en Svensson, en riktigt bortskämd Svensson.
När vi först flyttade hit var det mest jag som gjorde sånt praktiskt som att tvätta å städa och sådär, mest för att jag jobbar i den här stan och har under mina tidiga veckor på jobbet underbart schema. Daniel däremot åker från stan 6:22 varje dag och kommer hem 18:40. Det är tufft och jag är grymt glad och tacksam över att han klarar av detta (att han sover på tåget varje dag hör egentligen inte hit!). Vem vet hur det annars hade slutat, jag hade fått bosätta mig mitt ute i ingenstans, haft jätte långt till närmaste granne och troligen ringt gråtandes hem till min mamma i stan. Lidköping är iofs ingen storstad jämfört med mitt förra hak uppe i huvudstaden, men det räcker. Du kan (om du har tur) gå genom staden (i väldigt högt tempo isf) och inte behöva hälsa på någon.
Tanken har slagit mig att staden jag bor i skall egentligen vara lite större än vad Lidköping är, men det går ändå.
Min så omtalade sambo bor för första gången i en trappuppgång och jag kunde inte ens tänka tanken att han skulle flytta till stan när jag efter lång väntan fick svar på mina känslor tidigt år 2008 (känn ironin).
Nu sitter jag ändå här, i en trea på 85kvm med en stor jäkla tv som jag aldrig skulle köpt om jag inte haft en prylgalen pojkvän, vi äter ihop varje kväll och säger för det mesta godnatt innan vi vänder oss åt varsitt håll i dubbelsängen.
Jag har inte växt upp helt än, jag är fortfarande en stor barnrumpa och har äntligen hittat någon som inte försöker tvinga mig till att vara äldre än jag är ( gärna lite yngre också ).
Jag springer inte på krogen som många i min ålder gör, jag tycker det för det mesta är skit tråkigt och jag längtar nästan hem så fort man får en stött i axeln av någon som troligen fått i sig lite för mycket alkohol. Jag trivs i mitt lilla hemmaliv och har fått en ny helgvana att spela poker med mina kollegor, jag å grabbarna.
Även om jag nu är inne i min bittra period i mitt liv är jag ändå väldigt tacksam över vart jag står i livet. Man gör många roliga vändningar och även jobbiga som sätter stora ärr i ens personlighet. Både på ont och gott. Man bryter kontakt med människor och hittar nya bekanta. Det är livets gång, man kan sitta och filura på att
- det vore trevligt att fika med min högstadiebästis och se vart hon hamnat i livet.
- det vore trevligt att ha min syskonbarn närmare så man ser i verkligheten att Lisa snart har längre hår än sin moster.
- att man kanske skulle ringa sin familj och släkt lite oftare.
- att man kanske oftare skulle inse vad man har.

Det här inlägget blev inte vad jag hade tänkt att det skulle bli, jag skulle i alla fall ha som slutpoäng att mitt i mitt svenssonliv så har jag en riktig ovana (en till förutom att jag är bortskämd).
Jag har börjat läsa reklam! Varje måndag får vi en hel hög från mataffärer och liknande i postlådan. Jobbar jag tidig vecka sitter jag här hemma och bläddrar igenom varje blad för att se om det finns något skoj. När jag kommer hem sent läser jag den medans jag tittar på daniel när han lagar mat till sin mycket hungriga sambo som känt sig bortglömd ensam på jobbet. Jag har alltid varit en människa som svär över den förbannade reklamen som folk ska stoppa i brevlådan. Jag har varit en riktig "ej reklam"- på dörren människa!

Vad är det egentligen som händer ?
Är det här sakta men säkert en övergång till att bli vuxen? Ordentligt ?

min dator har nästan dammat igen, förra veckan var ingen dator vecka. Jag har ingen energi till att sitta och försöka sätta ord på mitt liv när jag knappt har koll som det är. Men det börjar bli bättre och jag hoppas på lite ljus snart. Det är inte så allvarligt men det är bara jobbigt att andas när luften snart är slut.
Vi spenderade en natt i göteborg i helgen som gick och det vart skönt att bara komma iväg en sväng. Vi åkte en kort tur till Ikea innan vi satte oss i bilen hem igen, hälften av göteborg vart också där!
Nu ska jag försöka skruva hyllor innan daniel kommer hem senare ikväll. jag är hemma idag, yr och jävligt. Det suger att bara vara hemma, blir rastlös men orkar inte göra något.
Jag börjar bli bitter igen, som jag var förut. Jag kämpar emot, det går ibland. Dock väldigt sällan!

I helgen var det en kille ifrån vara som blev påkörd, av en alkoholpåverkad annan snubbe. Det är sjukt!
När skall folk börja ta ansvar för sina handlingar ?

Undra vad Daniel vill äta idag ? Hoppas det går fort att laga, det är tråkigt att äta själv!

Nu ska jag sluta deppa och ta tag i mitt liv, iaf lägenheten så länge.

Imorgon åker min mamma till england, jag är avundsjuk.

Ge mig lite snabb snö och sen vår, I hate this shit..

nu börjar jag bli trött på det här, kan jag inte bara bli riktigt sjuk nån gång. Idag har jag haft sprängade huvudvärk och jag var en av två som avstod från alkohol igår kväll. Vi kom ialla fall iväg ut en stund för en promenad och inhandling av våra första gemensamma julprydnadsaker.
Igår kväll flyttade vi in i vårat sovrum igen, även om det känns mer som ett sovrum i en katalog, ska visa med kort någon dag.

Daniel lagar mat i köket och jag spenderar min söndagskväll i soffan, kroppen är inte hundra och lusten att göra något avancerat är noll. Jag ska om jag orkar städa lite i garderoben senare, eller ligga kvar i soffan och se på film. Det andra är mer lockande.

Efter storstädningen igår känns det som hemma igen, allt har sin plats (förutom i garderoben). Jag vill ha flera dagar som idag, då är det lättare att hålla humöret uppe.

Nej nu får jag nog hjälpa honom lite i köket.

Utsläppt lockigt hår kan släppa känslan av att bara vara "dig själv"...