200km/h in i en betongvägg..

idag har jag inte alls fått någonting gjort. Speciellt inte det jag skulle gjort mellan 6-18 - jobba.
jag vakna halvsex, ringde ett samtal till min chef. Sov till halv elva, vaknade av sms. Sov till halv två, gick upp och satte mig här. Där jag fortfarande sitter.

Det är så rörigt i mitt liv just nu att jag inte ens vet vart jag skall börja. Ena stunden känns allting ganska bra, normalt i alla fall. Andra stunden så ligger man i fosterställning i sängen och förstår inte hur man någonsin ska finna orken att resa sig upp, gå till jobbet och kunna göra det man gör alla andra dagar.
Idag hittade jag inte den styrkan och bestämde mig för att stanna hemma. Efter ett ärligt samtal till min chef och ett oj då tillbaka som svar så vart det inga problem med att fixa en ersättare till mig idag.

När jag väl känner att livet kanske är normalt i några minuter ibland i alla fall så tittar vi på bostadsrätt. Igår kikade vi på två tvåor där vi föll för en. Som vi även la ett bud på. Visst vi bor i en trea nu, men vad gör vi med det tredje rummet - låter det samla damm. Möjligtvis låter tvätten hänga där i 2veckor istället för att lägga in den i garderoben. Så det känns bra med en tvåa. Det känns bra att vi är på väg någonstans.

Sen är det som om livet påminner mig om att allting inte är som det skall just nu. Så då tar vi stinas lilla liv och kör det rakt in i en betongvägg - Tack! För det känns verkligen som om jag har förtjänat det.

Nu ska jag gå ner och röka och sen måste jag äta något - säger Daniel i alla fall

none

det är tillåtet att bryta ihop ibland när livet tar en plötslig vändning. Det är okej så länge du har människor som stöttar dig!!




None

None

None


Jag vill ha hem mina systrar och min mamma!

RSS 2.0